Bygglov och anmälan för en tillbyggnad

En tillbyggnad – att du utökar bostadens yta eller volym – kräver i de flesta fall någon form av godkännande från kommunen innan du får börja. Ibland är det ett fullständigt bygglov, ibland räcker en anmälan, och för vissa mindre åtgärder kan det räcka utan att söka lov alls. Vilket som gäller styrs av hur stort du bygger, hur nära tomtgränsen huset hamnar, och vad detaljplanen och din kommun säger.

Skillnaden är inte bara byråkratisk. Ett bygglov prövar bygget mot detaljplan och omgivning och tar längre tid; en anmälan är en enklare väg som kräver ett startbesked innan du börjar och ett slutbesked innan du flyttar in eller tar bygget i bruk. Påverkar tillbyggnaden bärande konstruktion eller brandskydd behövs normalt anmälan och startbesked även när själva ytan är liten.

Boverket har en samlad genomgång av vad du får bygga utan bygglov och vilka undantag som gäller. Använd den som utgångspunkt, men låt din byggnadsnämnd bekräfta vad som gäller för just din fastighet – det är kommunen som fattar beslutet.

Sedan den 1 december 2025 gäller ett nytt regelverk för bygglov. Kravet på anmälan för det som tidigare kallades attefallsåtgärder är borttaget, och "attefallshus" finns inte längre som egen kategori i lagen – dagens regler talar i stället om lovfria komplementbyggnader. Ett bygge som ryms inom de lovfria reglerna kräver därför i normalfallet varken bygglov eller anmälan till kommunen, vilket är den största skillnaden mot det gamla systemet där anmälan och startbesked alltid krävdes.

Undantagen finns kvar och avgör om just ditt bygge är lovfritt: påverkas bärande konstruktion eller brandskydd krävs fortfarande anmälan och startbesked, i kulturhistoriskt värdefulla miljöer kan bygglov krävas även för byggen som annars vore lovfria, och placeras huset närmare tomtgränsen än vad reglerna tillåter kan grannars medgivande behövas. Vi anger medvetet ingen tumregel om hur många kvadratmeter eller vilken höjd du får bygga lovfritt – de exakta måtten ska läsas hos Boverket och stämmas av med din kommun. Var försiktig med äldre guider och tumregler på nätet; de beskriver ofta det system som gällde före ändringen.

Det är Boverket och din kommun som avgör vad som gäller nu, för din fastighet, med din placering och din detaljplan. Ring eller mejla byggnadsnämnden och beskriv vad du vill göra innan du bestämmer dig – det kostar inget och sparar dig från att bygga fel. Vill du läsa mer om komplementbyggnader och hur ett fristående hus skiljer sig från en tillbyggnad går vår guide Attefallsregler igenom det, inklusive varför ett fristående attefallshus inte ger ROT-avdrag medan en tillbyggnad på huset kan göra det.

Utöver avgiften till kommunen tillkommer ritningar och projektering. En tillbyggnad behöver normalt fackmässiga ritningar, och ofta en kontrollansvarig (KA) som följer bygget mot kontrollplanen. Hur mycket det kostar beror på husets komplexitet och om du anlitar arkitekt eller köper färdiga bygglovsritningar – vi anger ingen fast summa här eftersom spännet är brett och styrs av projektet.

Räkna alltså med tre olika kostnader kring själva loven: kommunens avgift, ritningar/projektering, och en eventuell kontrollansvarig. De hänger ihop men faktureras var för sig.

I korthet: du tar fram ritningar, lämnar in ansökan eller anmälan till kommunen, väntar på beslut och startbesked, bygger, och begär slutbesked innan tillbyggnaden får tas i bruk. Hur lång tid handläggningen tar varierar mellan kommuner och beror på hur komplett din ansökan är – vi anger inga veckotal här, utan hänvisar dig till din byggnadsnämnd för deras aktuella handläggningstider.

Vill du se hela projektet steg för steg, från idé till inflyttning, går vår guide Tillbyggnad – tidslinje och process igenom ordningen. Och för vad själva bygget kostar, se Tillbyggnad – kostnad och vår prisguide om vad en tillbyggnad kostar. Vill du ha hjälp att hitta en byggfirma för din tillbyggnad kan du fylla i formuläret, så matchar vi dig med företag som kan lämna offert.