Altan på plintar och upphöjd altan

En altan byggs upphöjd av två skäl: antingen ska den ansluta mot ett golv som ligger en bit över marken, eller så lutar tomten så mycket att en altan i marknivå inte är möjlig. I båda fallen bärs altanen av plintar – gjutna fundament eller markskruvar – med en stomme av reglar ovanpå, i stället för att vila direkt mot mark.

En sluttande tomt räknas i praktiken alltid som upphöjd konstruktion, eftersom höjdskillnaden mellan mark och altan måste tas upp någonstans. Det görs med plintar av olika längd, vilket kräver mer material och mer arbete än en enhetlig, låg grund.

Marknivåpriset ovan, 1 200–2 500 kr/m², är utgångspunkten. En upphöjd altan kostar mer, och i vårt underlag uttrycks tillägget som en multiplikator på marknivåpriset: ungefär ×1,4–1,9 kvadratmeterpriset. Vi räknar medvetet inte om det till en fast kronsumma, eftersom påslaget beror på hur hög stommen är och hur omfattande grundläggningen blir – en låg upphöjning ligger i botten av spannet, en hög konstruktion på brant tomt mot toppen.

Hela skillnaden ligger i grund- och stomarbetet. Själva trallen kostar detsamma oavsett höjd, så ju högre och mer komplicerad bärningen är, desto större blir påslaget. En detaljerad genomgång av totalkostnaden finns i guiden Bygga altan – kostnad.

En upphöjd altan behöver nästan alltid räcke av säkerhetsskäl så snart golvet ligger en bit över marken. Räcke prissätts per löpmeter, så kostnaden styrs av hur många meter kant altanen har snarare än av ytan – en smal, lång altan får mer räcke per kvadratmeter än en kvadratisk. Räkna in räcket tidigt i budgeten, det är sällan ett tillval på en upphöjd konstruktion utan en nödvändighet.

En upphöjd altan är oftare bygglovspliktig än en låg altan i marknivå, just för att höjden över mark spelar roll. Exakta gränser för när lov krävs varierar mellan kommuner och beror på höjd, avstånd till tomtgräns och om huset ligger inom detaljplan. Vi anger inga exakta mått här – reglerna skiljer sig åt och vi har inget källbelagt underlag för specifika gränser. Boverket samlar de nationella reglerna, men det är din kommun som ger besked för just din tomt, så kontrollera alltid där innan du börjar bygga.

Själva grundläggningen – plintarnas antal, djup och infästning – är en bärande konstruktion och bör dimensioneras av någon som kan bygget, särskilt på sluttande eller blöt mark. Mer om bygglov och gränsdragningen mot uterum finns i guiden Bygglov för altan och uterum.

Bygger du den upphöjda altanen ihop med bostaden räknas arbetet normalt som rotarbete, och då får du 30 % av arbetskostnaden avdraget direkt på fakturan, upp till Skatteverkets tak per person och år. Eftersom en upphöjd altan har en större andel arbete i grund och stomme kan avdraget bli mer värt än på en enkel marknivåaltan. Företaget gör avdraget åt dig.

Vill du jämföra med en altan i marknivå och se hela prisbilden finns sidan Vad kostar en altan. Och för ett pris anpassat efter din tomt och höjd, fyll i vårt formulär för en uppskattning för just ditt hus.