Välja kakel & klinker till badrummet

I vardagligt tal används orden om vartannat, men de betyder olika saker. Kakel är den tunnare, ofta glaserade plattan som sätts på väggen. Klinker är en tätare och tåligare platta avsedd för golv, där den ska klara både belastning och vatten utan att ta skada. Enkelt uttryckt: kakel på väggen, klinker på golvet. Det är därför du sällan lägger väggkakel på golvet – det är inte gjort för att gås på och kan bli halt och skört.

Skillnaden spelar roll när du väljer. På golvet är slitstyrka och halksäkerhet det viktiga; på väggen har du större frihet i format, kulör och yta. Många väljer samma kulörfamilj på vägg och golv men olika plattor, just för att golvet behöver en klinker som tål mer än väggkaklet.

De flesta väljer keramiska plattor – kakel och klinker – eftersom de är tåliga, lätta att hålla rena och tål våtrumsmiljön väl. Natursten som marmor och kalksten är vackert men mer krävande: poröst natursten kan repas, fläckas och behöver oftare impregneras och underhållas för att stå emot vatten och tvål. Vill du ha sten är det värt att gå in med öppna ögon om skötseln, snarare än att bli överraskad senare.

På golvet är halksäkerhet en verklig fråga, inte en detalj. En blank, hal klinker kan se fin ut men bli riskabel när den blir våt – för golv finns plattor med mer greppande yta som är gjorda för just våtrum. Format och fog påverkar också mer än man tror: stora format ger färre fogar och ett lugnare uttryck men ställer högre krav på ett plant underlag, medan små plattor och mosaik innebär betydligt fler fogar och därmed mer arbetstid att sätta. Det är en av anledningarna till att två badrum av samma storlek kan skilja sig i pris beroende på vilket kakel man valt.

Hur fint kaklet än sitter är det inte kaklet som håller badrummet tätt. Fogarna släpper igenom fukt, och det är tätskiktet bakom plattorna som håller vattnet borta från väggar och bjälklag. Kakel och klinker ska därför sättas på ett godkänt tätskikt utfört enligt branschreglerna. Byggkeramikrådet (BKR) står bakom BBV, branschreglerna för hur keramik sätts i våtrum, och GVK ger ut branschreglerna Säkra Våtrum för tätskikt och våtzoner. Exakt hur uppbyggnaden ska göras framgår av branschreglerna själva – men principen är enkel: rätt platta på rätt tätskikt, av någon som kan intyga båda.

Det betyder att valet av kakel och valet av entreprenör hänger ihop. Ett vackert kakelval räddar inte ett dåligt utfört tätskikt, och ett certifierat företag som sätter kaklet enligt reglerna kan dessutom utfärda det våtrumsintyg som försäkringen normalt kräver.

Att sätta kakel och klinker är alltså en delpost i en helhet, inte en fristående kostnad du kan bryta ut och prisjämföra rakt av. Valet av platta påverkar ändå slutsumman: dyrare plattor och format som tar längre tid att sätta – mosaik, mycket små plattor eller natursten som kräver försiktig hantering – driver både material- och arbetskostnad uppåt inom det spann som gäller din storlek. Ett enklare, större format i standardkulör är oftast det prismässigt lugnaste valet.

På kostnadssidan hittar du helhetsspannen att utgå från, och vill du gå vidare beskriver du ditt projekt i formuläret så matchar vi dig med företag som lämnar offert.

Välj golvklinker efter halksäkerhet först och utseende sedan – ett vackert men halt golv är ett dåligt köp i ett våtrum. Fråga också entreprenören hur ditt valda format påverkar arbetstiden innan du bestämmer dig, så att du inte överraskas av att mosaiken kostar mer att sätta än den släta storplattan.

Framför allt: kom ihåg att kaklet bara är ytan. Vi har en egen guide om Tätskikt & fuktsäkring som förklarar lagret bakom plattorna som avgör tätheten, och för hela kostnadsbilden se vår guide Badrumsrenovering – kostnad och prisguiden. Läs gärna guiden om tätskikt innan du lägger tid på att välja mellan plattor.