Mineralull – glasull och stenull
Publicerad 8 juli 2026 · Uppdaterad 8 juli 2026
Mineralull är samlingsnamnet för glasull och stenull, de vanligaste oorganiska isoleringsmaterialen i svenska hus. Det finns som skivor, mattor och lösull och används i allt från ytterväggar och snedtak till vindsbjälklag. Den här guiden går igenom skillnaderna mellan glas- och stenull och var mineralull passar bäst.
Glasull och stenull
Glasull tillverkas av smält glas som dras ut till tunna fibrer, medan stenull görs av smält bergart. Båda är oorganiska, vilket innebär att de inte utgör näring för mögel och inte tar upp fukt på samma sätt som organiska material. Det är den viktigaste skillnaden mot cellulosa och träfiber.
Mellan glas- och stenull finns gradskillnader snarare än en skarp gräns. Stenull upplevs ofta som styvare och tyngre och används där man vill ha en mer formstabil skiva, till exempel i vissa fasad- och brandtillämpningar. Glasull är lättare och mer lätthanterlig. Vi anger inga exakta temperaturer eller täthetsvärden här, eftersom de skiljer sig mellan produkter – tillverkarens datablad är rätt källa för den specifika produktens egenskaper.
Skivor, mattor och lösull
Mineralull levereras i tre former, och valet styrs av var den ska sitta. Skivor och mattor läggs i regelverk och mellan bjälkar där konstruktionen är sluten och måtten kända – i ytterväggar, snedtak och golvbjälklag. Formen ger kontroll men förutsätter att facken är någorlunda regelbundna.
Lösull av mineralull blåses in på samma sätt som cellulosa och används där ytan är öppen och ojämn, framför allt på vindsbjälklag. Fördelen är att materialet fyller ut hörn och följer ojämnheter utan springor. Nackdelen mot skivor är att du inte har samma exakta kontroll på tjockleken i varje punkt – därför räknar företaget med sättning och blåser in med marginal.
Brandegenskaperna är en anledning till att mineralull ofta väljs. Materialet är oorganiskt och brinner inte, vilket gör det vanligt i konstruktioner där brandkrav är i fokus. Hur det förhåller sig till specifika brandklasser är dock en fråga för produktens datablad och gällande byggregler, inte något vi sätter siffror på här.
Vad kostar mineralull?
Vårt källbelagda prisspann gäller lösull-utförande på ett öppet vindsbjälklag och används här som kostnadskontext – det är inte ett pris per materialslag eller per form.
Lösull på vindsbjälklag – kostnadskontext
| Post | Pris |
|---|---|
| Lösull på öppet vindsbjälklag | 250–700 kr/m² |
Pris inklusive moms och material, innan rotavdrag. Spannet gäller lösull-utförande på öppet bjälklag, oavsett om lösullen är glasull eller cellulosa – vårt underlag skiljer inte på materialslag. Skivor och mattor i väggar och snedtak prissätter vi inte separat, eftersom det saknas ett källbelagt spann för den formen.
Blåst på ett öppet vindsbjälklag ligger lösull – oavsett om den är av glasull eller cellulosa – på 250–700 kr/m², inklusive material och blåsning. Vårt underlag anger ett gemensamt spann för lösull-utförandet och skiljer inte på glasull mot cellulosa, så vi sätter inte ett separat materialpris på mineralull. För skivor och mattor i väggar och snedtak saknar vi ett källbelagt kvadratmeterpris och avstår därför medvetet från en siffra.
Hela kostnadsbilden för vindsjobbet, med den fasta etableringen som gör små vindar dyrare per kvadratmeter, finns i guiden Tilläggsisolera vinden. Vill du väga mineralull mot det organiska alternativet finns den jämförelsen i Cellulosa och lösull, och för grund- och källartillämpningar där cellplast är vanligare finns guiden XPS och cellplast.
Att lösullspriset inte skiljer på glasull mot cellulosa, och att skivpris i vägg saknar källbelagt spann, är branschobservationer (sammanställda marknadsuppgifter).
När passar mineralull bäst?
Mineralull är ett brett förstahandsval i det mesta av ett hus torra konstruktioner: ytterväggar och snedtak med skivor och mattor, och vindsbjälklag med lösull. De oorganiska egenskaperna gör att materialet inte utgör grogrund för mögel, och att det inte brinner är en tydlig fördel där brand är i fokus.
Där mineralull är mindre självklart är i konstruktioner med markkontakt eller stående fukt – mot en källarvägg eller under en platta – där fuktokänslig cellplast oftare används. Den gränsdragningen tas upp i XPS och cellplast. Fyll gärna i vårt formulär för en uppskattning för just ditt hus.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan glasull och stenull?
Glasull görs av smält glas och stenull av smält bergart. Båda är oorganiska och tar inte upp fukt eller utgör grogrund för mögel. Stenull upplevs ofta som styvare och tyngre och används i vissa fasad- och brandtillämpningar, medan glasull är lättare och mer lätthanterlig. Exakta egenskapsvärden hör hemma i tillverkarens datablad.
Är mineralull bättre än cellulosa?
Det beror på var den ska sitta. Mineralull är oorganiskt, brinner inte och tar inte upp fukt, vilket är en fördel vid brandkrav och i fuktkänsliga lägen. Cellulosa kan jämna ut fuktvariationer i en välventilerad konstruktion. På öppet vindsbjälklag fungerar båda som lösull och prissätts inom samma spann i vårt underlag.
Kan mineralull användas som lösull?
Ja. Mineralull finns både som skivor, mattor och lösull. Som lösull blåses den in på samma sätt som cellulosa och används framför allt på öppna vindsbjälklag där den fyller ut hörn och ojämnheter. I väggar och snedtak används i stället skivor och mattor.
Brinner mineralull?
Mineralull är oorganiskt och brinner inte, vilket är en anledning till att det ofta väljs där brandkrav är i fokus. Hur materialet förhåller sig till specifika brandklasser avgörs av produktens datablad och gällande byggregler, inte av en generell siffra.
Vad kostar mineralull per kvadratmeter?
Vårt källbelagda spann gäller lösull på öppet vindsbjälklag och skiljer inte på glasull mot cellulosa – se pristabellen. För skivor och mattor i väggar och snedtak saknar vi ett källbelagt kvadratmeterpris och anger därför ingen siffra där.
Källor
Prisspann bygger på sammanställda marknadsuppgifter (2026).
Läs mer
- Vad kostar det att isolera vinden?Hela prisguiden med spann, tabeller och räkneexempel.
- Tilläggsisolering & energibesparing
- Tilläggsisolera vinden
- Cellulosa och lösull
- XPS och cellplast
- Isolera väggar – utvändigt, invändigt och vad det kostar
- Isolera golv – kalla golv och hur de åtgärdas
- Isolera källare – värme, fukt och rätt ordning
- Isolera taket – vindsbjälklag och snedtak är två jobb
- Platonmatta & dränerande grundisolering
- Rörisolering – liten åtgärd, stor nytta
- Isolera attefallshus
- Isolera sommarstuga
- U-värde & energibesparing – husets värmeflöde förklarat
- Energibidrag & ROT för isolering