Isolera väggar – utvändigt, invändigt och vad det kostar

Det finns två sätt att tilläggsisolera en yttervägg, och de är olika projekt med olika konsekvenser. Utvändig isolering innebär att den gamla fasadbeklädnaden tas bort, ett nytt isolerskikt läggs utanpå den befintliga väggen och en ny fasad monteras utanpå det. Invändig isolering innebär att man i stället bygger på väggen inifrån rummet, med regelverk, isolering och ny innervägg – vilket äter av rumsytan och kräver att lister, eluttag och fönstersmygar arbetas om.

Utvändig isolering är i de allra flesta fall att föredra, och skälet är byggnadsfysiskt lika mycket som praktiskt. När isoleringen läggs utanpå den befintliga stommen hålls väggen varmare och torrare, och den känsliga gränsen där varm inomhusluft möter kall utomhusluft flyttas utåt, bort från konstruktionen. Invändig isolering gör tvärtom: den kyler ner den gamla ytterväggen bakom det nya skiktet, vilket kan öka risken för att fukt samlas i väggen om arbetet inte utförs helt rätt. Invändig isolering väljs därför oftast bara när utvändig är omöjlig – till exempel på ett hus där fasaden är kulturhistoriskt skyddad eller nyligen renoverad.

En vägg som isoleras om ändrar sina fuktförhållanden, och det är här de dyra misstagen görs. När du lägger ett nytt, tätare skikt utanpå eller innanför en gammal vägg påverkar du hur väggen torkar. Görs det fel kan fukt bli inlåst i konstruktionen i stället för att ventileras bort, och en vägg som byggts om utan att fukten fått en väg ut kan mögla inifrån utan att det syns på ytan förrän skadan är omfattande.

Utvändig isolering är mer förlåtande just för att den håller den gamla väggen på den varma sidan av det nya skiktet, men den kräver ändå att luftspalt, vindskydd och ångbromsande skikt byggs upp i rätt ordning. Invändig isolering är känsligare: den gamla ytterväggen blir kallare, och utan rätt uppbyggnad kan fukt kondensera i gränsskiktet mellan gammalt och nytt. Det här är inte ett gör-det-själv-jobb att chansa på. Poängen med att ta in ett företag som kan väggkonstruktion är att fuktsäkerheten byggs in från början – detaljerna framgår av Boverkets vägledning och av en fuktbedömning på plats, inte av en generell tumregel.

Det spann du ser ovan är den enda källbelagda kvadratmetersiffran för väggisolering vi använder, och den kommer från fasadunderlaget eftersom väggisolering i praktiken nästan alltid görs som ett fasadjobb. Är fasaden ändå tänkt att bytas blir merkostnaden för att lägga in isoleringen mindre än om du river en fullt fungerande fasad enbart för isoleringens skull – då betalar isoleringen tillbaka sig sämre. Invändig isolering prissätter vårt underlag inte separat; kostnaden där styrs av hur mycket invändig snickeri-, el- och målningsarbete ombyggnaden drar med sig, och varierar för mycket för att sättas i ett spann.

Vill du ha en uppskattning för just ditt hus kan du fylla i vårt formulär, så får du ett underlag att utgå från innan du begär offert – i stället för att gissa utifrån ett generellt kvadratmeterpris.

Den bästa tidpunkten att isolera väggarna är när fasaden ändå ska bytas. Då är rivningen och ställningen redan betalda av fasadprojektet, och isoleringen blir ett tillägg snarare än ett eget stort jobb. Ska fasaden inte bytas på länge är vinden och grunden ofta mer prisvärda ställen att börja på.

Vill du gå vidare har vi en guide om Fasadbyte med tilläggsisolering som går in på hur de två jobben hänger ihop, och en om U-värde och energibesparing som förklarar varför väggarnas isolering spelar roll för uppvärmningen. För hela kostnadsbilden, se vår prisguide Vad kostar isolering.