Fönsterbyte för BRF

I många bostadsrättsföreningar ansvarar föreningen för fönstrens yttre – karm, båge och det yttre underhållet – medan medlemmen ansvarar för det inre, som insidans målning och ibland glas och beslag. Men det är inte en regel som gäller alla: exakt var gränsen går styrs av föreningens stadgar, och de kan skilja sig åt mellan föreningar.

Konsekvensen är viktig. Eftersom fönstrens utsida oftast är föreningens ansvar är ett samlat fönsterbyte i regel en föreningsfråga, inte något den enskilda medlemmen bestämmer och beställer själv. Vill du få dina fönster bytta är därför första steget att läsa stadgarna och prata med styrelsen, inte att ta in egna offerter.

Ett fönsterbyte som rör hela eller delar av fastigheten är normalt en fråga för styrelsen, ofta efter att en eller flera medlemmar har väckt den. Beroende på stadgarna och hur stor investeringen är kan beslutet behöva tas på en föreningsstämma i stället för av styrelsen ensam, särskilt om det påverkar årsavgiften eller kräver att föreningen tar lån.

Ett vanligt första steg är att styrelsen tar in en förstudie eller besiktning som klargör fönstrens skick och omfattningen, innan ett formellt beslut fattas – i stället för att gå direkt på en enskild leverantör. Därefter följer ofta en upphandling där flera anbud jämförs. Att göra bytet samlat för många lägenheter påverkar både planering, ställning och pris på ett annat sätt än ett enskilt villabyte.

Fönstren i en förening ska oftast vara enhetliga. Att en enskild medlem byter till fönster med annan indelning, form, färg eller material än resten av huset bryter mot fasadens helhet och är sällan tillåtet enligt föreningens regler – ännu ett skäl till att bytet hanteras samlat.

Ändrar bytet fönstrens utseende kan det dessutom kräva bygglov, precis som för andra fastigheter. Det är kommunens bygglovsenhet som avgör, och för hus med kulturhistoriskt värde tillkommer varsamhetskrav som Boverkets PBL-kunskapsbank beskriver. Har föreningen ett äldre eller värdefullt hus bör styrelsen därför stämma av med kommunen tidigt, innan utformningen är låst.

Den enskilda medlemmen får normalt inte rotavdrag för fönster som är föreningens ansvar. Fönstrens yttre räknas, precis som tak och fasad, till byggnadens yttre som enligt Skatteverket är föreningens sak och inte den enskilda medlemmens – och då finns ingen rätt till rotavdrag för den boende. Det är samma gräns som gäller för takarbeten i en bostadsrätt.

Vilka skatte- och redovisningsregler som gäller för föreningens egen del av ett fönsterbyte är en fråga för föreningens ekonomiska förvaltare eller revisor, och för Skatteverket. Vi anger inga BRF-specifika skattesiffror här – de beror på förutsättningarna i den enskilda föreningen och bör stämmas av med rådgivare.

För att ge en känsla för storleksordningen visar vi vad ett enskilt villafönster brukar kosta. Notera att det inte går att räkna om till en föreningskostnad genom att bara multiplicera med antalet fönster – ett samlat byte prissätts per projekt, där samordning, ställning och omfattning väger tungt.

Börja i stadgarna. De avgör var gränsen mellan föreningens och medlemmens ansvar går, och därmed vem som får och ska driva ett fönsterbyte. Är du osäker, fråga styrelsen innan du tar in egna offerter.

Be om anbud som är tydliga med vad som ingår: fönster, montage, ställning, tätning och bortforsling brukar prissättas som poster – jämför inte bara en totalsumma mellan leverantörer utan att veta vad den täcker. Och låt föreningens förvaltare eller revisor titta på skatte- och redovisningsfrågorna innan beslut, snarare än att förlita er på ett rotavdrag som normalt inte gäller den enskilda medlemmen här.